Söndag

kväll och lugnet sänker sig över huset. Nu börjar det dra ihop sig för första arbetsdagen på ett och ett halv år! Helt otroligt vad jag har längtat till den dagen. Att gå hemma är inte riktig min grej det överlåter jag till de kvinnor som vill och tycker de är skönt att gå hemma. Nu har jag bara ett problem och det är att jag har jätte ont i min fot än. Ett blåmärke som inte är av denna värld på hela fotryggen. Det ska bli spännande att se hur det kommer gå.

Nä nu måste jag se solsidan verkar vara helt otroligt i dag.

// Agnetha

14 år

har jag och min man varit gifta. Jösses vad fort tiden går och vad har man gjort?
Ja vi har gjort tre underbara pojkar.Vi har totalrenoverat och byggt ut vårt hus. Jag har skaffat mig en högskoleutbildning och fått fast jobb. Så en hel del har vi hunnit med och då har jag inte räkna upp allt kul vi gjort och fått uppleva med våra barn.

Apropå barn så finns det nog bara en negativ sak med barn som jag kan hitta. Det är att dom BLIR sjuka. Nu menar jag de vanliga sjukdomarna som förkylning och kräksjuka. Och sjuka barn är inte kul, ja eller mina sjuka barn är inte kul. Dom är pipiga och gnäller, vill ha en massa saker. Mamma mig hit och mamma mig dit!!!! Nä tacka vet jag friska barn! Alexander är genom förkyld och vill bara ligga på min arm. Det var msigt dom första timmarna sedan blir jag rastlös och varm av hans feber. När man försöker smita blir han jätte ledsen. Jaja han är nog snart på benen igen. En av fördelarna är att dom blir friska ganska snabbt igen ;)

// Agnetha

Alexander

föddes med väldigt stora stortår. Vi undrade länge varför och en dag sa en läkare att han hade ofullständig polydaktlyi. Jösses vilket namn! Datanörd som jag är rusar jag hem och googlar på datorn. Jo han skulle haft sex tår på båda fötterna. Otroligt nog blev själva delningen aldrig av så nu är dom bara breda och naglen växer lite konstigt. I dag röntgade vi fötterna och jag säger lite i förgående: Jaha hittar ni något kul på bilderna? Ja svarar sköterskan han har två ben i den yttersta delen av tån. JÖSSES vilken unge vi har!Nu ska det bli spännande att se vad som ska göras om man nu gör något. Häftigt är det i alla fall.

Ansökningstiden

har nu gått ut och jag hoppas och håller tummarna så hårt jag kan. Inte för att jag inte trivs på mitt nuvarande jobb utan för att det är närmare hem. Jag tjänar nästan en hel timme per dag om jag får det andra jobbet. Och jag kan åka hem innan personalmöte och föräldrarmöte osv. Nu kan jag få sitta tre timmar på mitt jobb och antingen inte göra något alls eller jobba extra. Hoppas hoppas hoppas!!!!

Alexander var själv på dagis en stund i dag och det gick jätte bra. När man sitter som förälder på ett ställe som gör samma sak som man gör själv funderar man väldigt mycket. Jag måste säga att dom som jobbar på denna avdelning är helt makalösa. Hur coollugna som helst jag undrar om dom någonsin hetsar upp sig? Dom suckar inte ens om något jobbigt till stöter! Helt otroliga!!!! Man funderar också på hur man själv är och inte är jag så lugn, men det ska jag jobba på. Tänk om man också hade så mycket tid att titta på vad ens egna "elever" gör och hur dom gör när man jobbar! Kul att observera lite :)

Nu tv en stund sen sängen!!! Måste handla lite i morgon manen har ju tänkt fylla år på torsdag. Helt onödigt tycker jag. Hihihi

// Agnetha

Alexander

är vårt lilla matvrak. Han älskar verkligen mat och frukt. Han har nu gjort sin första inskolningsvecka på dagis. (Ja jag kallar det dagis. För mig har det ingen betydelse. Mitt arbete förändrades inte för att man bytte namn till förskola. Och det finns nog inga barn som kan säga det!) Han lärde sig efter ca tre dagar att när en pedagog kommer med en tallrik i handen vankas det frukt!!!! Han tar i med hela kroppen spänner sig och morrar. Vi kan inte annat än skratta åt honom. Han blir helt tokig och den kan inte börja delas ut fort nog. Finns bara ett problem med frukten på dagis: Den tar ju slut för fort!!!!

Hoppas alla haft en bra alla hjärtansdag!
//Agnetha

Johannes

gick vidare i skyttiaden! Nu är han bland de bästa skyttarna i sverige och tävlar. Helt otroligt vad duktig han är!

Jag var på jobbet i går och jag var tvungen att berätta för mina arbetskamrater och chef att jag sökt ett nytt jobb. Ja nytt och nytt, men det är på en ny plats lite närmare hem. Det är mycket jobbigt innan man vet om man får det eller inte. Man vet ju inte ens om det var många som sökte. Hua hoppas det snart är klart.

Vi har börjat inskolning på dagis också. Det går jätte bra. Alex verkar tycka det är kul där. Han är helt slut på kvällarna och då har han bara varit där en timme om dagen! Ja ja det rättar väll till sig.

God natt
// Agnetha

Dopets dag

har vi firat i kyrkan i eftermiddag. Helt otroligt att prästen kan hålla på i en timme och 40 min när kyrkan är full av småbarn! Det var inte många som satt kvar hela tiden. Kan man inte skoja till det lite vid dessa tillfällen? Nä det är ju dumt att ändra på saker som varit likadana i typ hundra år! Vår Alexander var i alla fall helt slut efter och dom stora var fulla av energi.

Nu har i alla fall lugnet lagt sig i huset och så hoppas vi att alla mår bra i morgon igen. Jag ska börja Alexanders inskolning på förskolan i morgon. Det ska bli roligt och ändå inte. Nu är det liksom dags att börja jobba på riktigt! Inga fler långa ledigheter här inte. Jaja det blir nog bra det ska bli skönt att få tillbaka mitt sociala liv och mina underbara kolegor. God natt!

// Agnetha

Män fantastiska varelser

Att män och kvinnor var olika och tänker olika är vi alla helt säkert medvetna om. Måste bara få dela med mig av en händelse som fick mig att fundera på våra olikheter igen.

Vi skulle laga mat. Jag skalade potatis och min älskade man skulle steka fläsk. När jag var färdig sätter jag på potatisen och börjar diska. Han öppnar packeten med fläsk och säger kan du ge mig en tallrik. Men att jag står och diskar tänker han inte på! När jag lagar mat är det ingen som hämtar saker åt mig! Jag påpekar det och han säger, men du står ju där. Ja det gör jag med händerna i diskvattnet. Varför inte resa på sig och hämta tallriken själv? Nä jag ska som vanligt avbryta det jag gör, skölja och torka händerna ge honom en tallrik och sedan forsätta! Ja jag säger då det dessa underbara karlar vad hade vi gjort utan dom!!!!

// Agnetha

På bättringsvägen

Så har tre femtedelar av familjen legat sjuka. Hög feber och hosta. Nu är febern över som det verkar :) Skönt för på måndag börjar inskolning på förskolan med lilleman. Trots att man gått igenom det två gånger själv och skolat in flera barn känns det lite tungt. Kontigt, men nyttigt att gör speciellt när man har det yrket jag har. Man vet och kan känna vad föräldrarna går igenom.

Först ska jag åka ut till mitt jobb och hälsa på mina nya kollegor och få ett schema. Spännande och lite pirrigt. Varje ny sammansättning av personer, barn och deras föräldrar är en kul utmaning. I detta yrket är varje ny dag verkligen ny. Inte många ser likadana ut.

// Agnetha